Igår när jag gick här hemma och köksstökade som vanligt, hade jag samtidigt TV:n på, och lyssnade lite förstrött på pratet i bakgrunden. Det var Malou, som intervjuade två av systrarna som står bakom klädmärket Dagmar, och som i år designat det Rosa Bandet. Då insåg jag plötsligt att jag faktiskt inte bloggat om Rosa Bandetkampanjen i år. Men hur gick det till? Jag som dessutom är gammal onkologkurator, och definitivt är engagerad i de frågorna!
Nåja, jag insåg att jag faktiskt - även om det är i sista skälvande oktoberminuten - har dagen på mig, så jag snodde raskt ihop en illande rosa rödbetssmoothie, som fick bli min lunch igår tillsammans med en god macka.
På den tiden jag jobbade på onkologen (10 år sedan nu) sa man alltid käckt att "all mat som går ner är bra mat". Nu riskerar jag väl att få en och annan dietist på mig, men jag säger det ändå. Tillåt mig tvivla! Eller snarare, det tror jag inte ett dugg på! När kroppen är sjuk, antingen det handlar om cancer eller andra elaka sjukdomar, så behöver man STÄRKA kroppen så att den orkar bekämpa det onda, inte FÖRSVAGA den med skräpkost och inflammationsskapande mat. Jag tror inte alls att det är särskilt lyckat att äta ett socker- och fettstinnt wienerbröd eller en E-nummerpimpad påse med Ahlgrens bilar - även om man råkar vara sugen på just det.
Jag börjar bli så gammal nu att jag tycker att det var bättre förr. I alla fall i vissa avseenden. En av de saker som definitivt var bättre förr är sjukhusmaten. På 80-talet när jag började jobba inom sjukvården fanns det fortfarande avdelningskök där man kunde baka, sno ihop en omelett eller en soppa, eller kanske en näringsrik smoothie. Nu fraktas den färdiglagade sjukhusmaten långan väg, och det är små möjligheter att improvisera efter patienternas behov. Tänk, jag tror förutom att det ur mänsklig synpunkt är en katastrof - att det dessutom är en ekonomisk katastrof. Sämre välmående, långsammare återhämtning, längre sjukhusvistelser! Jag fick en sorglig, personlig inblick i sjukhusmaten för ett år sedan när jag låg på ortopeden efter att ha opererat axeln. Knappast mat som främjar hälsa och läkning! Mat - och i synnerhet mat till svaga och sjuka - ska vara god, lockande, färggrannn och fullproppad med näring och nyttigheter. Punkt!!! I övrigt är jag mer än nöjd med den vård jag fick och även senare fått.
Nu till smoothien. Jag använde mig av ett ekologiskt rödbetspulver från Crearome, som också har morotspulver i sortimentet. Pulvret köpte jag i hälsokostaffären längst ned i PUB-huset. Om du inte har rödbetspulver kan du ta tranbärspulver, lingonpulver, jordgubbspulver eller hallonpulver, som också är oktoberrosa och fullt av nyttigheter.
Mackan till var av mitt glutenfria formbröd, med pålägg av läckert ljusrosa Kravskinka, olika sorters ost, sallad och en kvist färsk kyndel.
1½ dl mild, naturell yoghurt
1 dl vatten
½ liten Kravbanan
3/4 msk rödbetspulver
½ msk hampaproteinpulver
1 - 2 tsk flytande honung
Mixa ihop allt, och servera ur ett fint glas.
Förra året bjöd jag på den här Rosa Bandetkakan med hallonglasyr, och även en rosa lingonpannacotta med vit choklad. Året dessförinnan blev det naggande goda små Nipple Dreams.
Köp det Rosa Bandet du också, köp, köp, köp! Fäst det på jackkragen, i mössan, eller på väskan, och låt det lysa rosa långt in i höst- och vintermörkret.